...

Vilken underbar eftermiddag och kväll!
fina vänner, träning och god mat

Tja!

Idag väntar finbesök av min allra bästaste barndomskompis och pojken hennes, åh så roligt det ska bli.

Jag har haft en toppenhelg och en underbar födelsedag. Jag har fortfarande helg föresten, inget alvarligt i skolan än och jag har inte fått min böcker. Så imorgon börjar min vecka med plugg.


Lite för lite träning och lite för mycket sockerintag under helgens festligheter lägger sig som en litet täcke över mig - men försöker mest att ignorera och acceptera att det faktiskt kan få vara så ibland. Träna hinner jag nästa vecka och socker kan man väl aldrig få för mycket av?

nej ni, nu dags att ta sig ner till förrådet och kika efter skinnjackan! wihoo :)

Vilken dag

jag drar djupt efter andan och bara andas ut. släpper tentan. släpper tankar. Gud så skönt det ska bli med helg nu. 

Tänkte att jag skulle berätta om en av de lite mer märkliga saker jag har gjort under mitt tillfrisknande från ätstörningen. bara för att jag tycker att det är lite roligt.


I ätstörningen så drar man sig väldigt mycket undan, vill helst inte vara bland folk, vill helst inte synas och framförallt så vill man inte äta inför folk. Jag bestämde mig vid en tidpunkt för att ge mig själv en utmaning som gick ut på att äta lunchbuffé ensam. Vilket innebär att man blir extra "utpekad".


jag antog utmaningen, gick till en kinaresturang inne i stan  och betalade för en buffé. Och vart tusan sätter man sig när man går ensam och käkar buffé? min första tanke var... "finns det något hörn ledigt där jag kan gömma mig" - vilket det gjorde, men för att göra det ännu mer obekvämt satte jag mig mitt i rummet vid ett bord som var till för cirka 8 personer. Slog mig ned så att alla i rummet kunde se på medan jag satt där och åt. Det enda problemet var att inte en jävel ens kollade åt mitt håll -fast jag åt mycket mat så kollade de inte, fast jag satt där ensam så kollade det inte.. till slut så började jag leka lite med tankarna och avancerade några nivåer.


Det hela slutade med att jag ensam satt på en restaurang mitt i lunchruschen, tuggade med öppen mun, satt med armbågarna på bordet, smackade och snöt mig ljudligt i servetten - OCH ÄNDÅ SÅ BRYDDE SIG INGEN, det var inte ens någon som kollade åt mitt håll. - hur tusan drar man åt sig uppmärksamhet om inte ens detta funkade?


jag brukar skratta åt mig själv ibland när jag tänker på denna situationen.. hah



sommar - ja, tack!

skönheten kommer med lyckan

Ibland så tror jag att jag skulle vara lyckligare av att ha en platt mage, vita tänder, långa smala ben. Jag tror ibland att jag skulle vara lyckligare om mina fingrar inte var så knubbiga, om mina kinder blev lite mindre och om den lilla dubbelhakan jag har skulle försvinna. Jag tror ibland att jag skulle bli lyckligare av att kotor och ben sytnes mer och inte döljdes av ett lager underhudsfett.Jag tror ibland att siffrorna på vågen eller måttbandet avgör om det är okej att vara lycklig eller inte. Ibland så tror jag starkt på det här och ibland är jag nästan på väg att göra vad som helst för att få åtgärda olika saker för att få känna den där extrema lyckan. 

Det som är tryggt är att jag VET att det inte finns något samband mellan lycka och utseende ur det här perspektivet.
Varför bryr vi oss så himla mycket om vårt utseende? varför är det så viktigt för oss? varför spelar det roll hur håret ser ut? varför dömer vi personer efter utseende? Varför, varför, varför??? -För det är ju inte nån annan än du själv som verkligen bryr sig. Ingen bryr sig om din feta finne på näsan som skriker "rudolf med röda mulen" i dina ögon. Ingen bryr sig om du har samma byxor på dig en hel vecka i sträck, för det är ingen som ens tänker på vilka byxor du har på dig. Ingen annan bryr sig om fettvalken som hänger utanför byxorna. Ingen av de som står dig nära bryr sig om ditt utseende - och vad resten tycker spelar väl ingen roll, dem lägger antagligen inte ens märke till dig. Möjligtvis om du är extra utstickande. 

Varför lägga så mycket tid, kraft och pengar på detta?
-Jo, för om vi känner oss fina, så blir vi gladare. Varför? för att samhället dränker oss i skönhetsideal och rubriker om hur lyckan kommer med skönheten. Jag tror snarare att skönheten kommer med lyckan - inifrån. 




sista rycket

I morgon är den stora dagen - den stavas J O B B och T E N T A. jobb mellan 6.45-13.00 sen tenta 14-18 - vilket ger mig en känsla av att jag kommer att vara ganska så slut imorgon när tentan är klar. Hoppas på att min käre vill pyssla om mig!


Idag har vi tillbringat vår förmiddag på brädorna i romme alpins backar i härligt solsken. Nu väntar en eftermiddag med ett sista ryck med pluggandet. Råplugg dagen innan, det brukar jag vara bra på så det här ska nog gå vägen.





min fina som pluggade så duktigt med tentan igår är värd att nämnas.
Idag är det min tur att nördplugga,
dock utan tofs i luggen (lite för nördigt enligt mig;) )
JAG ÄLSKAR DIG!





det där lovade inlägget får vänta till en annan dag

kom precis hem från presentation och ska vidare till lugnet för vuxencrawl nu. 

CIAO

grått.

Igår vaknade man till fågelkvitter, idag vaknar man av regndroppar vilket ger mig en känsla av gråaktighet. Promenaden är avklarad, dusch och frukost står näst på tur. Gårdagens träning sitter som den ska i kroppen, blev dock ingen spinning, då mina nya övningar på gymmet tog längre tid än jag väntat.


Senare idag ska jag skriva av mig ett inlägg om min syn på dagens utseendefixering, så håll utkik.

träna, träna !!!

och där börjar vi närma oss slutet på denna dag, nu återstår bara min underbart härliga tisdagsträning. Intervaller på löpbandet, gym och detta avslutas med ett härligt spinningpass. Därefter väntas dusch och bastu innan det är dags att åka hem och bädda ner sig. Detta är min höjdpunkt varje vecka - längtar alltid.

I morgon är det plugg och redovisning av opponering som står på schemat, torsdag blir det snowboard hela dagen och på fredag så skriver jag den där jävulstentan. Sen ska jag NJUTA av en härlig helg.
NU TRÄNING!

fågelkvitter, smältande snö och solsken

...är det våren som smyger sig på? Jag njuter i alla fall av denna underbart vackra dag, även om jag får tillbringa den inomhus. Jag glädjs med de som får vara ute och jag stärks av att bara få veta att det finns några människor som faktiskt får njuta av detta. Sen att min käre sambo har tillbringat sin tid framför teven hela förmiddagen förstår jag mig inte alls på en sådan här dag, så nu skicka jag ut honom på promenad i alla fall. 

Tentaplugget går förvånansvärt bra hittills, med några avbrott för D-vitaminpåfyllning på balkongen så verkar det flyta på mycket bättre än tidigare. Kanske är det inte helt omöjligt trots allt? Dags att återgå till ekonomi, kommuner, landsting och CSR... in i drömmarnas värld! 



Solguden VS Klara

Dags för en liten paus mitt i allt plugg. Opponering för mig själv klar, ska ned till stadsbiblioteket i eftermiddag för att sammanställa det med mina lagkamrater.

Något som jag verkligen stör mig på är att detta vackra väder alltid infinner sig under dagarna man bara måste tillbringa inomhus. Varför var inte gårdagen eller lördagen såhär vacker? Hoppas i alla fall på sol till helgen när det blir pulkaåkning och korvgrillning i åsbobacken!

bjuder på den

Måndag morgon och promenad, frukost, disk och fix är avklarat. Idag väntar plugg till tusen. så ingen tid att skriva här inte. Opponering och tentaplugg är dagens!
PUSS


söndagsångest eller söndagsmys

Söndagsångest är det härliga uttrycket över känslan som brukar infinna sig i kroppen sista helgdagen. Jag har bestämt mig för att inte låta det komma mig alltför tätt inpå, jag väljer att kalla det söndagsmys istället. 

Gårdagen fyllde jag med härliga aktiviteter och idag ska jag tillbringa ett par timmar till att tentaplugga sen så står det LUGN över resten av dagen. Kolla lite handboll, kanske blir ett lätt träningspass på gymmet och sen ta reda på det jag inte riktigt hann klart med igår. Resten av tiden spenderas med min kära som nu har ett skadat knä från gårdagens match.. Om  han har riktigt tur kanske han kan få tröstas med lite massage till kvällen.
min söta, fina och otroligt underbara pojkvän och sambo,
JAG ÄLSKAR DIG!

bara min dag

underbart med lördag. Förmiddagen har spenderats framför teven, ute på löptur och framför datorn. Har ätit en underbar frukost med min kära innan han for iväg till Enköping för att spela match. Nu till eftermiddagen väntar tvätt och bakning!

Bitchen

Jag har längtat efter helg den här veckan som varit proppad med plugg inför tentan. Har aldrig någonsin  pluggat så mycket. Dagen som började med en härlig sovmorgon till 07.30, vet inte om det är okej att kalla det sovmorgon, men jag har fått sova ut ordentligt i alla fall. Dagen är oplanerad och jag tar det som det kommer idag. De enda "att göran" som jag har är att kolla igenom tentafrågorna från gamla tentor och sen ta mig ut för att fylla på med frisk luft. 



Jag har kommit på att jag ibland är en liten bitch. Jag snackar väldigt gärna skit - och jag snackar helst skit om sånt jag är avundsjuk på eller sånt som jag inte vill erkänna att jag tycker om. Jag hade tänkt att "rata" träningsbloggar här idag - för att de ger mig dåligt samvete. Jag kom på mig själv med att de flesta bloggar jag läser är träningsbloggar och det är absolut ingen som tvingar mig att göra det - så antagligen gillar jag dem.

Kanske är jag bara avundsjuk? Träning och hälsa har varit ett stort intresse för mig de senaste sju åren, tyvärr så kom ätstörningen emellan och förstörde lite av det. Helt plötsligt så finns det ingen mat som är hälsosammare än andra, helt plötsligt så är det inte nödvändigt att träna mycket. Jag avundas de som kan leva i den "hälsosamma världen" utan att de hamnar i ätstörningarnas fällor. Jag hoppas att jag någon gång ska kunna ta till delar av mitt intresse kring träning och hälsa utan att det påverkar mig negativt.

ännu en upptäckt

På vägen hem från en mysig löptur och middag hos mamma satt jag och kollade ut genom föntret på bussen och mötte min spegelbild. För första gången på jag vet inte hur länge såg jag mig själv i ögonen och tänkte att jag är allt en bra människa trots allt, och tanken föll på plats i hjärtat - jag tog verkligen emot den och bara tillät mig att vara stolt. Det var inte länge sen som jag började gråta så fort jag såg mig själv i ögonen i spegelbilden och kände mig sådär bedrövligt misslyckad. Jag kan inte med ord beskriva vilket framsteg det här är.

Vad händer egentligen!? framsteg, på framsteg och jag bara njuter!

Åh, vilken bra dag, nu ska jag sova gott i min underbara säng, bredvid min underbara sambo.

välförtjänt!

Igår tyckte jag att jag hade pluggat på så himla bra i tre dagar (typ 15 h!) så att jag förtjänade att köpa naturgodis trots det oförskämt höga priset. Problemet var att jag vid just det tillfället var väldigt hungrig och alla sorter i hyllan bad om att få hamna i min påse. Jag faller lätt för dessa och det hela slutade med att min middag bestod av ett halvt kilo naturgodis. Magen strejkade lite både under kvällen igår och i morse, men helt klart värt det!  Får nog dock inte låta det bli en vana - studentbudgeten håller inte riktigt för det. 

Den här lilla incidenten får mig att le, tänk att jag åt ett halvt kilo naturgodis utan att framkalla några ångestkänslor, det är för mig helt ofattbart. -Vilken framgång! Ett år tillbaka hade jag haft fingrarna i halsen, extrem ångest och förmodligen hade det förstört hela min dag. Jag är stolt över att ha kommit så långt.


Idag väntas en tur till borlänge för en joggingtur med mamsen
följt av förhoppningsvis en lite vettigare middag.

PLUGGA

Dag 3 denna vecka känns som en pina. Jag orkar egentligen inte sitta här i skolan och tvinga mig igenom dessa böcker. Samtidigt så är det värt det när man förhoppningsvis får ett godkänt på tentan nästa vecka, bit ihop och håll ut. Jag har vart med om värre saker i livet och är det något jag har lärt mig så är det att aldrig ge upp - för allt går bara man vill.


Just idag så älskar jag mitt liv, jag älskar träningsverken efter gårdagens hårdkörning, jag älskar att få leva mitt liv och veta att det bara är jag som bestämmer över det, jag älskar att få dela livet med en av de underbaraste människor jag någonsin stött på och jag älskar att jag tillåter mig själv att må bra, att jag har valt bort ätstörningen.


Det enda jag saknar just nu är en gnutta självkänsla, tron på mig själv och tilliten till min kropp. Men allt händer inte över en natt och man kan inte ha allt. Jag är en god bit på väg och inom de närmsta åren så kommer det att ske en del förändringar för mig, precis som för många andra. För vi utvecklas med tiden. Är ni lika nyfikna på framtiden som jag?


Jag brukar drömma mig bort och tänka på hur min vardag kommer att se ut om tio år. Jag drömmer om ett hus med en stor gård där barn leker, jag känner en känsla av total lycka och jag har en stor vit tvättstuga där jag gömmer mig när jag vill vara ifred. Min karriär finns inte med i framtidsbilden, för mig är det familj som är det viktiga i min framtid, vilket jobb jag har spelar inte så stor roll så länge jag kan försörja familjen på ett bra sätt. Om jag är tjock eller smal finns inte heller med i bilden - FÖR DET SPELAR INGEN ROLL!!

...nej, nu får jag sluta drömma mig bort och komma tillbaka till verkligheten. En timme för länge har jag ägnat åt andra sysslor på datorn än det jag borde. PLUGG!

Uppskattad vilodag

Vilken underbar dag jag har haft idag. Tidig morgon som började med en liten promenad, sen en låång dusch och världens godaste frukost med min älskling. Därefter följde lite plugg, lunch och sen biblioteket för att plugga gärnet med klassisar. Snart klara med den här uppgiften, GRYMT!


Idag är det en speciell dag. Varje månad den 9:e är speciell. Det är vår dag, min och kärlekens dag. vi har nu varit tillsammans i över ett och ett halvt år. Jag har aldrig kännt mig så säker, så trygg, så omtyckt som jag gör i Min Emils närvaro. Han får stå ut med mycket och jag är så himla tacksam att han gör det. Det är inte alltid det lättaste att leva med en Klara Roos i tillvaron.


tack för att du är du, jag älskar dig! <3


den eviga prestationsångesten

Pluggat under förmiddagen med klasskamraterna på stadens biblotek. Försöker frenetiskt att få ihop ett PM på åtta sidor men vet varken vart vi ska börja eller sluta. vi fick i alla fall ned en del tankar på papper, men sen var det det där med formulering och att faktiskt få till alla delar - som bara skapar ångest. Man vill ju lyckas bli godkänd och slippa komplettering. 

Nu under eftermiddagen fortsätter pluggandet på hemmaplan innan jag ska dra mig vidare upp till gymmet och köra skiten ur mig och min kropp. Löpband och gym är dagens. 

Tisdag idag och jag längtar redan till veckans slut och ledighet. 

du är finaste jag vet.

det värsta med att ta sig ur sin ätstörning.

Missbruket
Att ta sig ur en ätstörning är inte lätt någonstans, precis som med vilket missbruk som helst. Men det värsta med just ätstörningen är att man kan inte leva utan det som man har missbrukat - MAT. Får vi inte mat så överlever vi inte till slut, så är det bara.

Måltiderna
När man har hetsätningsproblematik är varje måltid en kamp. Man vill sluta äta efter en lagom portion, men det går inte. Man bara fortsätter tills det bokstavligt talat inte går att få i mer. Och detta på grund av att man tidiagre inte behållt maten så när kroppen ser sin chans att få fylla på så passar den på att lagra extra mycket. Tyvärr så får den aldrig så mycket den vill ha eftersom man oftast inte behåller maten.

Svälten
Hetsätningarna kommer utav den svält man ställt kroppen inför tidare under dagen eller gårdagen. När man ska ta sig ur en ätstörning så finns det inget annat man kan göra än att "äta sig ur den". Och man ska inte äta lite eller bara nåt mål här och där. För att ta sig ur så måste man äta fem - sex gånger om dagen och portioner som man aldrig tidigare trott att man skulle stoppa i sig (och behålla).

Samhället
Men det allra värsta med att ha tagit sig ur detta har varit att leva samhället vi lever i idag. Man hör hur folk pratar dieter hit och díeter dit, hur mycket de har gått ner i vikt av den dieten och vad man ska och inte ska äta för att må bra. I ätstörningarnas värld finns ingen dålig mat. All mat är bra, så länge man följer regelbundenhet och mängd. Där fokuserar man mer på HUR man ska äta än på VAD man ska äta. Men ni kanske förstår att det blir en krock? Det finns inga förbud och innehållsförteckningarna är oväsentliga. Och när jag har sagt att jag vill äta nyttigt så får jag till svar "men Klara - vad är nyttigt och vad är onyttigt? vem bestämmer det?"

Tankeställare
Ni ska få er några tankeställare här av mig idag - för jag tycker att fler borde följa ätstörningens syn på ätandet.


1.Tror ni att kroppen gör skillnad på kolhydrater och kolhydrater? långsamma/snabba - det spelar ingen roll, kroppen är nöjd bara den får någon typ av kolhydrater - i vilken form skiter den i.


2. Pizza - är det onyttigt? folk säger det.. men två smörgåsar med ost, skinka och tomat är mycket bättre?? nej för det är the same shit! en degklump som bakats på olika vis tomat i olika form, ost som ost, skinka som skinka. Pizza är en komplett måltid med både kolhydrater, protein och fett - precis vad kroppen behöver!


3. Om du äter ett kilo godis så brukar tankarna gå att -fasen, nu kommer jag gå upp minst fem kilo... (lite överdrivet kanske, men ni vet tanken jag är ute efter). Men hur i helskotta ska man kunna gå upp fem kilo när man bara har ätit ETT kilo godis? det är inte möjligt någonstans.

Fakta
Om du äter regelbundet, helst 6 mål om dagen (frukost, lunch, middag och 3 mellanmål), följer kostcirkeln, viktigt att inte äta för lite - så kommer din förbränning att fungera bättre än någonsin. Du kommer att må bättre och kroppen ställer in sig på ett läge där den litar på dig och därmed kommer den inte att lagra onödigt fett. Utan då gör den sig av med det på en gång. Har du en övervikt eller lite extra hull så kommer du långsiktigt att tappa en del kilon - i förutsättning att det ingår vardagsmotion i din vardag. Med långsiktigt menar jag inte några månader, snarare år - lite beroende på förutsättningar. Och det är okej och inte det minsta farligt att ta fikabröd till mellanmål eller chipsskålen till kvällsmål ibland. Regelbundenheten är det viktiga!!

Hur är detta möjligt? jo, om kroppen hela tiden får det den vill ha så behöver den inte ha en massa lagrat på kroppen. För kroppen är lat till sin natur och vill absolut inte att du ska behöva gå och släpa runt på extra vikt.


Det viktigaste - vi är alla unika - fina och bra precis som vi är.

en blandning av njutning och ångest

Söndagar är underbara när ledigheten bara sköljer över en. Idag är en sådan söndag - inga planer, inget att städa, inget att tvätta, det bara står L U G N över min dag idag. 

Lite plugg, lite träning och lite stimulans för mitt kreativa sinne ska få förgylla min dag.


I flera dagar under den här veckan har mitt liv kännts botten. Mina känslor börjar ta form och jag vet helt enkelt inte hur jag ska hantera dem.. de här dagarna har jag gått ner i lättare deppighet. Mycket godis och sånt, ingen träning, liggande ställning i soffan och vara allmännt off har fått dölja mina känslor under de här dagarna.


Igår bestämde jag mig för att bryta mönstret och gick upp på morgonen, njöt av en bra frukost och tog mig till simhallen för ett pass. Sedan kolla in korpiaden, handla och umgås med min kära sambo resten av dagen. Så inte förrän framåt kvällen intog jag soffan.


Nu är jag på benen igen och känner mig stolt. Jag vet vart den lilla deppigheten hade kunnat ta mig om jag inte hade haft den styrka som jag faktiskt har i mig just nu. Det är skönt att få vara närvarande igen. 

VÅGA TRO PÅ DIG


Onsdagar - varför existerar dessa dagar?

omotiverad, grinig, deppig och allmänt trött på den här dagen. Vill lägga mig i sängen dra täcket över huvudet och vakna med solsken genom fönstret i morgon bitti.

Plugg, jobb, träning, vänner, familj m.m. ska hinnas med, nu måste jag välja bort nåt - det är för mycket. Jag tar slut. orkar inte, tappar motivationen innan veckan knappt börjat.

ingen idé att älta - bara kör och hoppas på en bättre dag i morgon.

RSS 2.0