kro

jag drar djupt efter andan och bara andas ut. släpper tentan. släpper tankar. Gud så skönt det ska bli med helg nu. 

Tänkte att jag skulle berätta om en av de lite mer märkliga saker jag har gjort under mitt tillfrisknande från ätstörningen. bara för att jag tycker att det är lite roligt.

I ätstörningen så drar man sig väldigt mycket undan, vill helst inte vara bland folk, vill helst inte synas och framförallt så vill man inte äta inför folk. Jag bestämde mig vid en tidpunkt för att ge mig själv en utmaning som gick ut på att äta lunchbuffé ensam. Vilket innebär att man blir extra "utpekad".

jag antog utmaningen, gick till en kinaresturang inne i stan  och betalade för en buffé. Och vart tusan sätter man sig när man går ensam och käkar buffé? min första tanke var... "finns det något hörn ledigt där jag kan gömma mig" - vilket det gjorde, men för att göra det ännu mer obekvämt satte jag mig mitt i rummet vid ett bord som var till för cirka 8 personer. Slog mig ned så att alla i rummet kunde se på medan jag satt där och åt. Det enda problemet var att inte en jävel ens kollade åt mitt håll -fast jag åt mycket mat så kollade de inte, fast jag satt där ensam så kollade det inte.. till slut så började jag leka lite med tankarna och avancerade några nivåer.

Det hela slutade med att jag ensam satt på en restaurang mitt i lunchruschen, tuggade med öppen mun, satt med armbågarna på bordet, smackade och snöt mig ljudligt i servetten - OCH ÄNDÅ SÅ BRYDDE SIG INGEN, det var inte ens någon som kollade åt mitt håll. - hur tusan drar man åt sig uppmärksamhet om inte ens detta funkade?

jag brukar skratta åt mig själv ibland när jag tänker på denna situationen.. hah