Ny blogg
Behöver en nystart medan den här bloggen bara står still.
Be strong - be yourself
Vi kan aldrig vara så starka som när vi tror på oss själva, många gånger tvivlar jag. Jag tvivlar på min kunskap, jag tvivlar på min fysik och jag tvivlar på mitt utseende. Dessa gånger leder ofta till negativa mönster och tankar. Andra gånger står jag upp för mig själv, vågar tro på mig själv precis som jag är och det är då jag presterar. Men tron på mig själv måste vara äkta och komma ända innifrån. Finns det en gnutta tvivel så går det snett.
Njuta av livet, något vi borde göra oftare!
Jag jobbar varje dag med att försöka leva mitt liv utan att jämföra mig med andra, utan att behöva prestera högt för att duga. Jag tillåter mig allt för sällan att vara eller göra fel. Men vem bestämmer vad som är rätt och vad som är fel? Inte jag, inte du, inte någon.. förutom det som står i lagboken. Men det finns ingen lagbok som säger att det är fel att vara kort och det finns ingen lagbok som säger att man gör fel bara för att man inte tar för sig. Vi människor har skapat en värld med en hög av normer och förväntningar som vi hela tiden måste leva upp till. Det många inte tänker på är att det kommer inte att hålla i längden. Till slut så kommer vi sluta i en mental chock tillsammans. Förväntningarna växer och blir mer extrema, vi människor måsta snart bli superkvinnor och män för att klara av en vardag. Vi ser på medan allt fler människor inte klarar av vardagen i all press.
Snart klarar inte psykologerna av sitt arbete när allt för många vill ha hjälp och vem ska de vända sig till? Världen blir en katastrof. Varför kan vi inte bara nöja oss med det vi har, där vi är och njuta av att vi får leva vårt liv. Ta vara på varje dag och göra den njutbar istället för att ta oss igenom dagarna med stress och press.
Njuta av livet, något vi borde göra oftare!
Du behöver inte bevisa något för andra, du behöver bara bevisa det för dig själv...
hur kan det vara så svårt?
Ibland så önskar jag att ni skulle kunna läsa mina tankar, att ni skulle höra allt jag tänkte, att jag kunde visa och uttrycka alla mina känslor och tankar. Ni anar inte hur mycket kärlek ni skulle få översvämmat över er. Jag är för feg för att våga visa och berätta hur mycket ni faktiskt betyder för mig. Jag är rädd för att det skulle bli fel. Jag vill kunna ge tillbaka till er allt som ni gett mig under mitt liv.
Jag älskar er alla nära och kära och jag är så fruktansvärt tacksam.
jag önskar att jag en dag ska kunna visa den kärlek jag bär på till er alla.
ni betyder så otroligt mycket.
JAG ÄLSKAR DIG EMIL GREN!!!
har bojkottat facebook och blogg och allt annat som internet har att erbjuda för att enbart ägna mig åt plugg och annat de två senaste dagarna. Funderar också på att ta bort bloggen, för vad ger den mig egentligen? jag känner bara en press att skriva och att det ajg skriver måste vara genomtänkt och bra - så att folk vill läsa. men varför egentligen? så mycket har jag ändå inte att dela med mig av... nej ska ta och suga på den karamellen ett tag till. Att ha undvikit detta under de här dagarna har i allafall fått mig att inse hur mycket annat man faktiskt hinner med. Facebooken får iallafall vara kvar ett tag till - det är ju där det händer numera.
nu plugg!
allt och inget
Efter ett minst sagt udda inlägg tidigare gör jag bloggen rättvisa och skriver ett till. Jag ville bara för en gångs skull lyfta fram de kroppsdelar som jag annars bara trycker ner och tyckte att mina ben var värda ett eget inlägg.
Idag har dagen varit grym, mitt humör skjuts till skyarna och jag mår riktigt bra. Att jobba på självkänsla och att ta för sig ligger kvar och matar i mig, men försöker att först och främst acceptera att jag är lite blyg, tillbakadragen eller ja nåt sånt. Det är ju sån jag är och jag trivs faktiskt ganska bra med det. Men lite mer stake finns det allt i mig.
Kvällen har spenderats med besök från Lund och Uppsala med spelkväll och jag lyckades tillslut kamma hem vinsten i en omgång plump(kortspelet ni vet?) annars såg turen på kärlekssidan väldigt bra ut!
Nu ska jag och sambo mysa ner i sängen, hoppas på en lika härlig dag i morgon!
Nu ska jag och sambo mysa ner i sängen, hoppas på en lika härlig dag i morgon!
dessa studer är så underbara,
vi två i en riktig fight min älskade och jag!
komplex
Dessa stackare har fått leva och stå ut med mig i alla dessa år. Om ni bara visste hur mycket jag misshandlat, hatat och utelämnat dem. När jag kollar igenom mina bilder på datorn så är oftast mina ben bortklippta om jag inte har ett par byxor som sitter slappt. Jag har alltid tyckt att mina ben har varit stora, korta, knubbiga, dallriga, feta, kompakta, grova.. och önskat att jag fick långa smala ben.
Idag när jag tog min promenad till skolan så funderade jag på varför. Varför säger jag att min ben inte är okej, varför skulle mina ben vara sämre än någon annans ben - och vem fan bryr sig om hur mina ben ser ut?
Jag kom på mig själv och insåg plötsligt hur stolt jag är över mina ben. Dem är starka och bär min kropp varje dag. Utan dem skulle jag inte kunna göra allt det som jag älskar mest att göra - träna i alla dessa olika former.
Från och med idag så ska jag bara älska mina ben. för dem är fantastiska och det är dina också! För det spelar ingen roll om de är långa, korta, tjocka, smala, dallriga, fasta, gropiga eller släta. Alla ben bär oss framåt och det är det som är så fantastiskt.
Nästa gång du tänker på att du vill förändra dina ben kan det vara värt att tänka då på dem som får lov att sitta i rullstol och inte ens kan använda sina ben.
Tillbaka
Efter en helt underbar helg är jag nu tillbaka igen, måndag morgon och jag har en känsla av att den här veckan kommer att bli grym. Idag startar vi med ett seminarium och sen blire lite mer plugg. Annars ska jag försöka att njuta av det fina vädret.
gammal bild, men vi bjuder på den.
Tidsångest
Som min käre sa i morse - "är det redan tisdag"? Dagarna går så fort, veckorna går så fort, månaderna försvinner och snart så har man klarat av ett helt år. Lustigt det där med tiden. Man borde verkligen ta vara på sin tid, för den går ju så hiskeligt fort. Snart är jag väl 40 också..
Idag sitter jag och läser på internet om Taylorismen eftersom jag inte har fått mina böcker än. (får väl antagligen skylla mig själv när jag är ute så sent) Men det går bra. i morgon är det seminarium igen. Yeey! men tiden går fort och ett par timmar går väldigt fort har jag just konstaterat - så ingen big deal för mig inte :)
Dagen idag ska spenderas ytterligare någon timme i skolan innan jag drar till gymmet och kör SKITEN ur mig, eftersom springturen jag hade planerat in igår inte blev av. Till kvällen åker vi till borlänge och kollar handboll, Emil får sitta på läktaren med mig idag eftersom hans ben inte är friskt förrän om ca 8 veckor.
Plus att vi passar på att åka förbi hos mor min och äter upp hennes rester!
Nu blire lunchlåda!
och den här underbart fina varelsen finns fortfarande kvar i mina drömmar och spökar,
jag saknar dig världens bästa, finaste, sötaste, knäppaste doggi.
du som alltid var glad att se mig, du som alltid var tillgänglig att krama och mysa med när man behövde,
du som alltid fick mig att få dåligt samvete när jag lämnade dig hemma för att gå ut
- finns inga hundögon som dina, saknar vår Nevil<3
GREAT
Seminariet gick fint. jag sa inte så mycket, och behövde inte göra det heller. Nöjd tjej. Sen var det meningen att jag skulle plugga på till nästa seminarium som äger rum på onsdag. Men jag skjuter upp det tills i morgon. Har påbörjat lite i alla fall, men svårt att läsa en bok som man inte har (som att det skulle vara någon bra ursäkt).
höll i vilket fall på att falla för HM:s 50% rea som jag fick mail om. Men duktig duktig som jag är så avböjde jag i sista stund. inga kläder ska inhandlas nu, är inte i behov av det och har absolut inte råd. Underbart att vara student.
Nu ska det skrivat matlista och handlas för den här veckan.
måndag morgon
egentligen borde det vara förbjudet att ha ett seminarium måndag morgon. Jag är inte alls pepp, inte ett dugg påläst, fattar ingenting av det jag läst heller för den delen, förstår inte uppgiften vi blivit tilldelade, har ingen aning om jag har tillräckligt med material för att klara detta. och som grädde på moset hatar jag att prata i sånna här sammanhang. Stå inför en klass och redovisa är inga problem, men när det ska börja diskuteras och greja då är jag helst tyst som en mus.. får ändå hjärnsläpp och tunghäfta om jag vill säga nåt. Så detta ska bli intressant att se vart det leder.
Senare idag så blire träning och lite annat hushållspyssel.
Söndagsmysplugg!
Helgen lider mot sitt slut. Idag väntar lite plugg eftersom jag tog helg lite för tidigt i fredags (vilket jag ångrar nu) så första och sista gången det blir sönadgsplugg idag. Helgerna ska ju vara lediga. Men men, nu äre som det är. Seminarium i morgon där det ska diskuteras intersektionalitet och mångfald utifrån bilder, artiklar eller filmer. Tur som jag hade så råkade jag hamna framför reprisen av förra veckans "kontoret" där jämställdhet var ämnet. Passade mig väldigt bra i tid.
Dagens att göra blir alltså att analysera detta avsnitt utifrån lite litteratur inför morgondagen.
Min morgon började med en jogging/promenad -tur för att fördriva lite tid medan vår lägenhet var ockuperad av några bakfulla, trötta grabbar från gårdagen. Har skickat
iväg dem till pizzerian nu för att få i sig lite frukost.
Dag 1
idag är början på ett nytt kapitel i livet,
du finns med på alla sidor i min livsbok ända tills slutet,
Jag älskar dig
Kapitel ätstörning - SLUT
Det var blandade känslor att lämna Dala ABC och min samtalsterapeut idag. Det var länge sedan jag kände sådan frihet. Känslan av att nu bara kunna lägga de negativa delarna med ätstörningen på hyllan och se det som ett minne är obeskrivlig. Det var nära att glädjetårarna sipprade fram efter mötet.
Det är nog svårt för någon som inte varit med om detta att förstå hur det känns. Jag är så stolt, så lyckligt lottad och jag är fasiken så jäkla envis, modig och stark som har tagit mg igenom de värsta dalar av dem alla.
För cirka ett och ett halvt år sedan trodde jag vissa dagar att mitt liv var kört. Vissa dagar trodde jag inte inte att det fanns någon räddning, ingen utväg såg ut att fungera för mig, ingenting kunde ändra om mina negativa tankar, jag försökte hålla så många som möjligt borta från att komma mig inpå livet, jag levde i en bubbla av min egen falska trygghet.
Att slippa dölja och att slippa stänga mig inne och att äntligen bara få tillåta mig att vara som jag är, den jag är - det är som att återuppstå - som att hitta tillbaka till den riktiga Klara! (och där kom glädjetårarna på riktigt.. eller snarare tårar av lättnad) Tänk att jag klarar av allt på egen hand nu, att jag får må bra. Alla galler, förbud och fastkedjningar är borta, jag är fri från den (ursäkta språket) här jävla ätstörningen som legat och nött i mig i fem jävla år och förstört var och varannan dag.
Nu är det slut på det, jag får äntligen vara jag fullt ut. Söka nya vägar i livet och äntligen få påbörja en personlig utveckling. Min plattform är stark och äntligen uppbyggd. Jag ser nu fram emot framtiden och att få bygga på med massor av erfarenheter och utveckling.
Idag, 1 mars 2012 - är det här kapitlet i mitt liv avslutat.
Idag, 1 mars 2012 - är det här kapitlet i mitt liv avslutat.
mitt bööl av lättnad är värt att dokumenteras,
första steget att våga fälla några tårar offentligt
sist av allt innan det här inlägget tar slut vill jag tacka alla som har stått ut och stöttat under den här tiden, ni är helt fantastiska.
gruppen på ABC, Fredrika, Familj, Emil, Vänner
tack!
sista gången nu!
Gårdagen: ovärd dag i skolan, riktigt dålig träning och som grädde på moset så spelade Leksand en usel match - och vi som var så peppade. Som tur var så följde gott sällskap, så var faktiskt en riktigt bra dag.
Idag väntar först mitt sista besök på Dala ABC. Känns fantastiskt bra att kunna släppa det här nu, få lägga den tiden bakom ryggen och bara fortsätta i samma takt som nu. Mot mitt friska liv, mot personlig utveckling, mot ljusasre tider.
Efter mitt möte så väntar plugg under dagen och till kvällen kanske det blir lite träning. En löptur vore härligt om isen på vägarna bara ville ta och försvinna.
...
Vilken underbar eftermiddag och kväll!
fina vänner, träning och god mat
